Den jag blev.

Det var visst inte bara jag som var skvallersugen denna afton, utan även Fru Sjöberg. Så vi har bokat en dejt som skall ske snarast. Det blir en promenad som vanligt, man pratar som bäst då och sprider lögnerna och skvallret mer efffektivt genom bygden på detta vis.

Sven han ville ha fest så han har själv gjort sig varma mackor i våffeljärnet, givetvis med lite insyn och hjälp från mammas hand. Och nu sitter han här i soffan och njuter, lyckliga barn!

Imorgon kommer han att bli ännu lyckligare då hans far kommer och ska få en rundtur på hans nya skola och Sven får sedan följa med hem till huset på landet. Där ska han sedan få stanna resten av veckan, så Sven har längtat!

Men nu ska Gustav ta med sig barnen och gå ner och se där det stojas och stimmas på fotollsplanen. Kallas det sport?

Jobbat som vanligt idag har jag gjort. Expansionen som vi alla väntat på har dock inte inträffat än, så vi tragglar på som vanligt med att börja klockan fem de flesta vardagarna. Men idag var vi snabba som fan och slutade redan innan klockan ett. Trots det känner jag mig tröttare än vanligt, såpass att jag känner mig illamående. Barnen verkar lika trötta så har jag tur kanske jag hinner sluta ögonen en stund och bota det. Men tills dess så pimplar jag kaffe ur stormuggen under förhoppning att jag ändå kan hålla mig vaken fram till kvällen. Det är ju en tidig morgon som väntar nästa dag med.

Igår var vi ju förbi familjen Marklund och hade en jättetrevlig middag och afton, och vi har börjat smida planer för december. Ikväll tänkte vi boka biljetter till att se Motörhead om det finns kvar, och hittar vi ett bra erbjudande lyxar vi till med hotell såklart. Det kommer bli så grejt som det bara kan bli, och jag säger som jag brukar, det är helt okej att bli avundsjuk!

Det känns som att det är år och dar sedan jag fick en hel helg ledig, och jag önskar att jag kunde få stanna tiden bara för just en stund. Vi har för det mesta bara tagit det lugnt idag och det är så välbehövligt.

Men snart ska vi iväg och uppleva livet. Sarah bad oss komma på besök och då hade jag fräckheten att bjuda in oss på middag. Jag var även såpass fräck att beställa vad vi ska äta. Men håll era hästar, jag håller med smeten!

Det ska nämligen bli bananvåfflor, så den ska jag svänga ihop så fort jag övertalat min sämre hälft att lämna igen hyrfilmen och handla hem lite mjölk.

För tillfället har han dock mindre viktiga saker för sig om ni frågar mig.

Mekar i bilen("Hah! Gustav, meka?" Säger ni nu, men jodå han försöker iallafall!).

Själv provstickar jag ett mönster, som sedan ska modifieras lite så storleken stämmer överens med småfötterrna som ligger inne i Josses mage och skvalpar och växer till sig.

Igår hade vi bunkrat upp onyttigheter och hyrt film för att ha vuxenmys. Men Gustav somnade innan reklamen ens var över så det blev jag som fick sitta och se den medans han snarkade utmed. Men filmen var så bra att den var värd att se igen, så det har vi gjort nu på morgonen, men mycket av spänningen uteblev när vi har två illbattingar till ungar som bara stör.

För övrigt rekommenderar jag Sanctum mycket starkt för er som ännu inte sett den, se den medans barnen sover dock!

Efter ett femton timmars arbetspass igår så kunde jag ta helg. Jag tog mig ett glas vin och slocknade sen i soffan p stört.

Idag har jag och Gustav passat på att morgontjaffsa lite innan vi tog oss iväg för att kolla in lite hot tubs ute på Solbacken, och det fanns några erbjudanden som inte lät helt fel. Vi har även rännt runt lite varstans inne i staden och funnit både galondress och fleecedress till Ilona till mycket bra pris. Sen avslutade vi det hela med en sväng på Alba innan vi slutligen brummade den buckliga bilen hem.

Hyrfilm, godis och chips, fest ikväll!

Inget särskilt spännande har hänt denna dag, jag började jobba fem imorse så trött är jag. Och kanske inte världens bästa mamma för tillfället.

Efter att Sven fick sig en halvvinglig cykeltur och hundarna en promenad så ser vi nu på film pojken och jag, och jag misstänker att vi båda kommer att sluta ögonen för en stund. Gustav hämtade Ilona tidigt på dagis och har visst farit till Umeå en sväng, så det är ganska lugnt här hemma för tillfället. Månne hur länge det varar?

Imorgon har jag tagit på mig att jobba dubbla pass, så det kan bli uppemot 14-15 H i värsta fall, men vad gör man inte för arbetskamraterna och lite extra pengar?

Det blev inget längre arbetspass idag, efter dryga sex timmar var vi klara och redo att stänga och låsa. Och jag har brummat hem och dragit av mig strumporna och satt mig i soffan och inväntar Robinson.

Igår fick jag ett mail från H&M om en riktigt bra rea och inne på deras hemsida fann jag mycket som hamnade i beställningslistan, men när jag väl skulle bekräfta beställningen så var sedan överbelastad och det gick inte på hela kvällen, och inte ens imorse. Så jag sprang in en snabbsväng innan jobebt i butiken för att kolla om "Mina" grejor fanns där. Men det gjorde det ju icket. Vilket var riktigt synd faktiskt. Jag ska prova ikväll om det går att beställa, annars får jag väl acceptera verkligheten för vad den är.

Gustav står vid spisen och ska steka plättar och det ska bli gott med lite lingonsylt till, eller vad säger ni?

Jag kan tänka mig att kändisbloggarna ser sitt skrivande mer som ett jobb än som ett tidsfördriv, ska man uppdatera några gånger om dagen så ska man ju ha något att skriva om och man ska sätta sig ner och göra det. Det är imponerande hur de stora bloggerskorna(för de är ju oftast tjejer) hinner skriva om allt de gör. Jag hinner då inte. Eller ids. Eller orkar.

Och jag saknar det lite faktiskt. För jag är ju lite av en exhibitionist.

Men istället för att titta bakåt så tittar vi framåt!

Igår var jag på Biboköp och fann en tallrik som ska agera ljusfat till köksbordet, och det blev riktigt snitsigt, eller hur? :

Här skådar ni ju även vaxduken då(som jag lovat att visa upp), som inte går att få riktigt slät tyvär, men jag överlever.

På Biboköp hade de även en röd vaxduk med vita prickar på som jag ångrar att jag inte köpte, hade varit mysigt med lite mörkare färger nu när hösten har anlänt. Jag kanske måste svänga förbi där för att stilla min ångest?

Idag ahar jag sovmorgon, men blev ändå väckt av Sven halv sex, så jag kan ju inte kalla mig utvilad direk, men det var iallafall en och en halv timme senare än jag vanligtvis kliver upp. Han har jag dock nu lämnat av på Lekis(varför ändrar de namn hela tiden?) och nu sitter jag här och morgonmyser i soffan med Ilona och en mugg kaffe. Snart bär det av mot jobbet igen.

Igår på jobbet bjöds det på lite fika och tyvär hade jag inte karaktär nog att motstå, så när jag kom hem hade ångesten skäljt över mig såpass att jag bad Sara att följa med på en långpromenad. Och hon hade både tid och lust, så det blev en långsväng som vanligt. Och ångesten lättade tack och lov.

Idag bokade och slutförde jag och Anna en dejt, vi hade planerna på att gå broarna runt, men då lejonströmsbron var avstängd så ble det inte så mycket av det. Men några steg fick vi oss ändå och jag hann även in på Bolaget och fick mig en flaska vin.

När så hungern slog in brummade jag och Ilona bilen hem och jag gjorde kåldolmar till middag som jag pratat om att jag ska göra i flera dagar nu. Och dom blev precis så goda som jag tänkt mig. Oc kåldolmar utan lingonsylt? Nej det går ju inte. Men lingonsylten är ju sötad... Är jag överdriven som får ångest över lingonsylten jag satt i mig idag? Jag försöker iallafall övertala mig själv att jag är det.

Nu sitter jag här i soffan, nej nu skojar jag bara. Klart jag ligger ner. Slötittar på tv och sösurfar samtidigt som jag sippar lite vin. För ovanlighetens skull är jag ledig hela helgen och det känns lite småkonstigt faktiskt. Men bra. Såklart.

Jobbat från fem imorse, sen hade vi möte på jobbet. Missade bussen såklart. Gick till Ida på salongen och tiggde skjuts hem. Bjöd henne på lite melon och surr. Nu känner jag mig mer i koma än jag är vaken.

Så var semestern över och Gustav är åter på jobbet. Barnen, särskilt Ilona då, saknar honom, och har frågat och tjatat efter honom hela dagen. Det har hällregnat i stort sett hela tiden och inte ens hundarna har velat ut. Så vi har varit inne och understimulerade. Till och med såpass att de har fått ha på barnprogram på tv:n hela långa dagen. Och för en stund sen dök Andreas upp och hämtade Sven hem till sig.

Så nu är vi "ensamma" igen.

Och Ilona saknar.

Och jag saknar.

Idag har jag varit ledig och mest tagit det lugnt, försökt mig på att göra ett schemaförslag, men det är svårare än jag trodde. Men jag har bestämt mig för att komma med ett förslag och då ska jag banne mig göra det också. Vi ska ju som sagt expandera och jag känner att det är bra om det finns någon slags idé om hur vi ska lösa det hela innan det sätter igång. Jag vill inte stå där på måndagen vecka 34 med en order i handen som vi inte kommer kunna leverera, jag vill inte heller jobba orimliga arbetstider bara för att ingen lagt ner energi på att lösa detta.

Jag låter lite väl hård mot de med bestämmanderätt nu, och det är jag.

Jag vet att de har det tufft och stressat och det är verkligen inget personligt mot någon, men jag anser att om man känner att man inte hinner (eller vilken orsak det nu än må vara) att göra såna viktiga saker så får man överlämna det till någon som har. Så därför har jag tagit på mig att iallafall komma med ett förslag, jag hoppas att det tas emot.

Igår hölls en överaskningsfest för våran rara Sarah. Hennes syster Idaärtskida hade ordnat det hela med massor av aktiviteter som höll oss igång hela dagen, och framåt kvällen blev det middag, födelsedagstårta och presentöppning. Jag hoppas att Sarah hade så trevligt som man bara kunde ha.

Jag höll mig nykter och for hem  ganska tidigt, idag är det ju jobbet som kallar åter igen så det kändes inte som att att jag hade kunnat njuta fullt ut med en(eller flera) goda drycker under gårdagen, utan höll mig till simpelt vatten. Så jag lät de andra festa vidare utan mig. Och de såg inte ut att lida någon nöd.

Gustav, han hade modet nog att bege sig till Nolia i Umeå själv med båda barnen under tiden, även om han tvekade ett tag. "Men vill man så kan man." sa jag, och det hade ju gått hur bra som helst tydligen.

Idag är det pissigt väder med allt vad det innebär. Dåligt humör, understimulerade barn, sur karl och rastlösa hundar. Tristessen ligger som ett mörkt moln här inne i huset och sänker allas sinneslag.

På lite mer än en timme ska jag hasa mina trötta lemmar mot ytterdörren och sedermera mot bilen för att färdas in mot staden för jobbet som kallar. Jag har något att göra iallafall, men motivationen ligger ändå på noll. En dag som denna som egentligen är jobbvänlig borde man ju inte känna annat än lycka. Men.

Det är körigt på jobbet just nu. Vi ska expandera, söker för fullt ny personal och får forhoppningsvis nya lokaler, inte nu, inte snart. Men nångång. Förhoppningsvis i år.

Om två veckor kommer allt detta ske. Om två veckor måste vi ha fördubblat personalstyrkan och lärt upp alla nya, och vi kan inte ens själva alla sortiment till fullo. Så det är fullt upp nu kan jag säga.

Idag har jag haft en ny gosse vid min sida för upplärning, den första som faktiskt fått sig en rundtur innan vi satte igång att jobba. Jag har gjort mitt bästa för att underlätta för honom och för resten av personalen genom att försöka förklara så noga och pedagoiskt jag bara kunnat. Men det är ansträngande att vara duktig. Känner mig riktigt stressad och uppe i varv nu och bilfärden hem som tar tjugo minuter, kändes som en timma. Jag skulle behöva få sluta ögonen, men det kommer nog dröja innan jag har varvat ner i afton.

Det är förklaringen till min bortavaro i denna mycket populära blogg. Lusten att skriva om min högst intressanta vardag har uteblivit därmed.

Livet har sin gilla gång, vänner kommer och går, förhånnanden tar slut och nya påbörjas, man arbetar och försörjer sig, man hankar sig fram på studiemedel, barn föds och växer upp alldeles för fort. Och tiden bara går. Dagar blir till veckor, veckor blir till år. Mycket händer omkring en, men ändå ingenting. Ändå är man densamma.

Man hoppas på förändring, man räds mot den, man tvivlar, tvekar, men saker sker ändå.

Så mycket jag sett sista åren, så många nära mig som separerat, nya kärlekar, nya vänner har jag fått, vänner har jag mist. Jag har slutat ett jobb och börjat ett annat. Vardagen tar över för det mesta, det finns inte mycket tid att lägga på framtiden just nu, det är dagarna man ska ta sig igenom. Få vardagen att gå ihop, kämpa med föräldraskapet, försöka vara en bra och glad förälder. Försöka att göra det bästa på jobbet. Och tiden bara rinner iväg...

Vaffan... fuskar man så fuskar man liksom, lika bra att smälla till på stort när man ändå håller på.

Sven hade beställt biokväll igår, så när jag passerade chipshyllan för att köpa popcorn till barnen såg jag denna nyhet, och nyheter har jag svårt att stå emot. Och föga förvånande nog var det riktigt gott!

Men efter en påse kändes det rätt mäktigt, morot och rödbeta är ju rätt söta rotfrukter. Och när man äter chips så äter man chips liksom, mängder, och den där påsen var ju inte direkt särskilt stor. Men jag rekommenderar provsmak!

Hemkommen efter jobbet och liten shoppingtur på Willys för att handla lax, lite tonfisk fann jag också, vilken lycka! Som jag har letat efter tonfisk i hela Skellefteå och så fann jag det tillslut ändå.

När jag kom hem stod lunchen serverad på bordet och efter det hoppades jag på en promenad i finvädret. Men Gustav var så trött och ville sova en stund, då tänkte jag att jag kunde hjälpa Sven att träna på att cykla utan stödhjulen istället, men han ville inte göra det heller.

Och då gav jag bara upp.

Jag är själv så trött.

Man blir ju det när man börjar jobba tidigt på mornarna och inte har vett att lägga sig i tid på kvällen. Så när ingen annan har lust att göra något har jag inte orken att hålla igång jag heller, nu vill jag bara sova. Kroppen har börjat varva ner och nu känns det jävligt kört att påbörja något. Finväder i onödan. Hade helst kunnat regna så hade jag sluppit det dåliga samvetet över att jag sitter inne och bleknar bort.

Efter jobbet tog jag mig en kopp kaffe medans jag läste dagstidningen, sen hamnade jag här i soffan med ännu en kopp. Kaffet har dock kallnat nu. Och jag har inte fått röven ur att göra något annat.

Tvätten i maskin borde tömmas och hundarna borde få sig en promenad och jag är i behov av att göra ett besök i puderrummet. Men.

Jag ids inte.

Ikväll har jag bett min mor åka in till huvudorten för att titta på en större cykel till Sven som jag sett ut på Blocket. Jag har lovat honom att när han har lärt sig cykla utan stödhjul ska han få sig en ny(ny och ny). Han är inte så motiverad att lära sig då det inte gått så bra tidigare nämligen. Men huvudorsaken är ju givetvis för att han behöver en.

Så vi får väl höra i afton då om den var i bra skick nog.

Har förresten haft en helmysig helg trots hemskheterna som pågått i vårat grannland Norge.

I fredags försov jag mig trots att jag ställt väckning, jag hade tid hos tatueraren klockan tio men vaknade strax före. Men en snabbdusch senare hoppade jag in i bilen och körde den korta vägen ner till byn(cykeln hade ju blivit stulen dagen innan). Jag satt där och njöt(haha, nåja) ända till tretiden på eftermiddagen och snygg vart jag ju givetvis. Väl hemma tog jag och Gustav oss tiden att tjafsa om småsaker innan vi så tog oss iväg till stan som planerat för att besöka Trästock enkom för att köpa munkar. Solen sken och det var så mysigt, vi åt gott och barnen skötte sig galant(vad annars?).

På lördagen gjorde vi oss iordning och satte oss i bilen med riktning mot Byske marknad. Även här passar vi på att tjafsa om småsaker, why not liksom, hålla sams är ju bara trams!

Marknaden var hur trevlig som helst, barnen tjatade om allt de såg givetvis, men snåla föräldrar som vi är fick Sven bara en slush, stackars barn. En marknad helt i min smak, tätt tätt tätt stod stånden(jajjemen även dom stånden säkerligen).

Mot kvällskvisten tittade underbara Sarah och hennes familj förbi för att grilla, mycket mat och paj bjöds det på, och de stannade till sent in på kvällen, och knappast att vi kunde haft det trevligare!

Fler gånger? Så snart som möjligt!