Ja men skit...

Det är verkligen inte min afton i afton.

Gustav kom inte hem efter ytterligare en kvart så jag ringde och frågade vart han var, less på att vänta, trött på ljud och maten var ju klar sånär på att få till bechamelsåsen och för det behövde jag ju mjölken. Så med andra ord var jag inte så len i truten...
Ja, så det blev lite förtjafs i luren, sen la jag mig på soffan och surade tills han kom hem och lite till. Vi bråkade , svor och hade oss. När det var klart tog han ungarna och for iväg en sväng med bilen för att leta en badplats eller vad det var.
Nåja.

Färdigsurat tog jag tag i maten igen, men nej det ville sig inte.
Fel mängd på mjöl och smör i pannan och reparera skadan gick inte så bra som jag hade hoppats, det blev bara klumpar av smöret och när jag vände mig bort för en sekund kokade hela skiten över.
Så då var det bara att börja torka.

Torkat upp och diskat upp pannan, sätter jag sedan tillbaka den på plattan och fortsätter koka, jag tamefan tror du inte att det blir bränt? Och det märker jag såklart inte förrens jag vispat upp allt från botten så hela bechamelsåsen bestod av en klumpig röra med en massa svarta sjok flytandes runt i den. Såg mycket mumsigt ut...eller så inte.

Ja, jag gjorde det bästa av situationen, och nu är hela skiten i ugnen, säkert så kommer det smaka dynga efter hur allt har fortskridit...

Kan även säga att min olycka är inte slut där, som att jag inte var tillräckligt sur och irriterad så var det det där tjorvande med boxern till tv:n. Stillbild och sprakljud, så underbart trevligt!
Så då var det till att sätta sig i telefonkö till Telia, jag kände riktigt hur det gjorde mitt humör bättre, INTE!!!

Nåväl, nu får jag sluta tjura...elle iallafall, tjura lite mindre...




GAAAAH!!!

Man kan bli rent ut sagt galen på karlar ibland.

Imorse skulle han ta barnen till dagis, såg han till att de hade bra dagiskläder på sig?
Nej, Ilona hade finskor och Sven hade foppatofflor och inga strumpor.
Hade han kommit ihåg att säga till dem att jag kommer att jobba extra några timmar idag?
Nej, det fick jag ringa och säga redan efter att jag egentligen skulle hämtat dem, så fröknarna jublade inte av glädje direkt.

Och nu väntar vi på att han ska komma hem, jag bad han köpa mjölk på hemvägen men jag tror han for till Piteå för att köpa det för han borde ha varit hemma för en halvtimme sen...
Maten har jag redan börjat med, men för att kunna bli färdig behöver jag den satans mjölken för att kunna göra en bechamelsås.

Känner mig en aning irriterad just nu.

Lediga Tisdag...

Och barnen hemma...såklart!
Med andra ord:
Vilda barn.
Glada barn.
Busiga barn.
Bråkiga barn.
Högljudda barn.
Understimulerade barn.
Hitta-på-fuffens barn.

Men även:
Söta barn.
Gulliga barn.
Älskade barn.

Vi har varit ute på en kort prommis i förmiddags och Sven ville såklart cykla. I början gick det väl lite sisådär, med andra ord inte alls enligt honom. Han tog sig knappt från gården utan skrek i stort sett bara att han satt fast, att det inte gick att trampa. Och sen gick det att trampa men cykeln hade hängt upp sig på stödhjulen så han tog sig ingenvart iallafall. När då jag blivit vansinnig och han hade gnällt av sig så gick det som det skulle. Han cyklade 25 meter framför mig och mer mot mitten än på sidan av vägen, men han cyklade iallafall.

På grund av kvinnobekymmer fick promenaden bli riktigt kort, men vi stannade ute en stund på gården och tittade på våra blommor och rensade rabatten från ogräs. Sen var det gå-och-sova-dags för Ilona så istället för att låta hon bli ihjälbiten av knott och mygg så fick hon sova inne och där är var vi har fått hålla hus sedan dess.

Soligt och varmt är det ute, och då passar Ilona på att blåsa på i fyra timmar, så vi har missat alla bra soltimmar. Typiskt.

Istället har vi grisat på med vattenfärg och vässt pennor och kritor så det är väss-skräp över hela köksbordet och golvet. Vi ahr spelat "Finns i sjön", Sven envisades med att både säga och visa vad han hade för kort så jag vann. Han tyckte att vi skulle spela en gång till så att båda kunde vinna, men jag kan ju inte förnedra mig själv genom att förlora mot en fyraåring heller!

Sen dess har Sven velat se film, spela spel på datorn, se film på datorn, spela på Gustavs dator, se film på Gustavs dator, rita på datorn, skriva på datorn, fara till Lilleputtlandet, fara till Leos lekland och att Gustav ska komma hem. Men tänka sig, stackars pojk får inte som han vill.

Äntligen en hel familj igen:-)

Jobbade kort dag igår, endast fyra timmar så jag slutade redan vid lunch. Så jag gick direkt hem, packade hundarna i bilen, hämtade Ilona på dagis och for sen för att hämta Sven.
På hemvägen stannade vi till i Råneå för att hälsa på barnens mormor som var på jobbet, vi passade även på att gå förbi byns barnklädesaffär och fynda massor på. En stor påse kom vi sedan hem med, och särskilt Sven var mycket nöjd över allt fint.
Tack kära mor för att du betalade hela kalaset!

Väl hemma var Sven snabb med att vilja visa allting han fått för Gustav samt att han såklart ville svida om. Och jag antar att han nu kommer vilja ha kläderna på sig tills de ramlar av.

Vi snabbstädade och fick ett blixtbesök av Gustavs farbror som var på resande fot, men de hade bråttom vidare så vi hann bara just visa upp vårat palats.

Avsultade kvällen med Shrek för Sven, Fotboll för Gustav och sen hyrfilmen "Precious" för oss vuxna. Filmen var mycket bra, ja nästan så att jag skulle vilja säga att det var de senaste årens bästa film, men inte riktigt. Den kommer på en tät andraplats efter "Avatar".

Jobba jobba jobba...

Spenderade hela midsommarafton med Ingela där vi satt ute mest hela tiden och solade oss, det var härligt! Vi åt middag tillsammans som vi promenerade till Ica torget för att handla, de har ju en sån utmärkt chark med massor med färdigmat att välja mellan. Vi åt gott och skvallrade och surrade och snackade skit... mest om karlar.

Och sen dess har jag jobbat... och jobbat... och jobbat.

Jag fick hämta Gustav hav sex igårmorse  uppe i Svansele där han varit och partajat, och sen bar det direkt iväg till jobbet. Hade sen rast mellan 12:00 och 16:00 och den sov jag bort, helt och hållet. Och sen var det bara åter till jobbet för kvällsturen. Hem och sova och när jag slog upp ögonen igen var det jobbet som kallade.

Nu är dagens skift över men ingen vila ingen ro, nu är det hundkursen som kallar istället. Och jag har så verkligen inte lust för det. På jobbet har jag varit så trött att om man kunde somna ståendes och gåendes så hade jag gjort det. Ikväll hade jag bara velat sjunka ner i soffan, slå på nån halvtaskig film och bara somna, men icket.

Gustav den charmören har snällt nog varit och handlat middag idag medans jag har varit och gjort nytta, men vill jag ha någon före jag ska iväg igen så får jag laga den själv, det är nämligen fotboll på tv:n. Vackert.

Midsommardejt!

Ska inte två heta brudar i tjugoårsåldern lyckas få sig en dejt på midsommarafton?
Jodå, de får dejta varandra!

Jo, jag och Ingela är faktist det ett litet tag till iallafall, och vi kände oss lika ensamna så vi tar och slår våra penningpungar samman och ska försöka ordna upp en middagsdejt till idag. Ska bli mycket mysigt!


Midsommarafton!

Vilket härligt väder vi har!

Klev upp och gick ut med hundarna i bara nattlinnet och kände hur det värmde mot ansiktet och hur det luktar sommar, men med sommarn kommer också ohyran...
Jag har klagat nu så mycket under våren över att det blåser för mycket, särskilt över våran gård. Så jag ska verkligen nte klaga när det är vindstilla, men nog är det lite väl mycket flygfän ändå... Hoppas de flyr in i skuggan under soliga dagar bara, så jag kan få lägga mig i solgasset och bara njuta.

Idag är jag ledig men kommer att få jobba resten av helgen, och det har jag verkligen ingenting emot. Än så länge trivs jag riktigt bra. Trevlig personal och de allra flesta gummar och gubbar är riktigt härliga. Vi får ju vara ute lite i och med att vi går mellan de olika kunderna och även när de får sin "social tid". Så jag har haft riktigt roligt på jobbet.
Och nu under storhelgerna är det ju lite extra betalt, så då gör det mig verkligen ingeting att jobba, sniken och snål som jag är...

Nu på morgonen har jag ringt och pratat med min Sven och önskat honom en riktigt trevlig midsommar, vi har pratat en stund och han sa att han skulle ut med båten och simma och bada. Så jag hoppas att han får det trevligt, och det får han nog, han är ju med personer som alla tycker så mycket om honom.

Gustav han ska börja packa och göra sig redo för att fara med några jobbarkompisar till Svansele, de har visst hyrt hela campingen och ska grilla och festa och ha det roligt. Så det blir att hämta honom innan jag börjar imorgon bitti då. Jag får väcka Ilona halv fyra-fyra någonting och börja fara för att hinna i tid till jobbet.
Känns lockande, eh...nej.

Så det blir hundarna, jag och Ilona som firar midsommar och vad ska vi hitta på då?
Ingen aning faktiskt, men nått kommer vi säkert på...
Skulle behöva fara och handla så vi får oss någon god mat åtminstonde men blev lite avskräckt efter att jag var in en snabbis för att köpa hundgodis och hundmat igår efter jobbet. Alla tre kassorna på Konsum här i Bure var öppna och ändå var kön det längsta jag någonsin sett där...

Back to reality...

Hemma i den gråa vardagen igen.

Söndagen i Göteborg hände det inte så mycket. Vi åt frukost, checkade ut, tog en taxi till centralstationen och malade in vårt bagage i ett skåp och gick sen till nordstans galleria. Shoppade loss lite och sen tog jag take-away-sushi och vi klev på tåget.
Vi var sedan framme i Boden tidigt morgonen efter, där hämtade Perssons brorsa upp oss och vi åkte mot Kalix, bytte bil till Gustavs pappas och vidare mot Storsien.

Mycket less på all skog jag sett och rejält åksjuk la jag mig i Gustavs pojkrum och somnade. Fick mig någon timme åtminstonde, innan jag blev väckt och vi satte oss i bilen för 25 mil hem mot Bureå. Jag lämnade av Gustav på vägen så han fick jobba några timmar medans jag själv åkte hem med Ilona.

Hemma tog vi det lugnt, jag packade upp lite lätt, fyllde på pellets, vattnade mina blommor och tog en dusch. Sen var det att sätta sig i bilen igen...
Först mot Ljusvattnet och hämta hundarna på hundpensionatet och sen in till stan och hämta Gustav på jobbet.
Väl hemma efter allt detta resande så kastade jag i mig lite middag innan jag gick till jobbet.

Direkt innanför dörrarna fick jag veta att de hade beslutat att det var jag som skulle få ta bilen och köra ut till byarna. Så hela arbetspasset bestod av att sitta i bilen och se ännu mer skog.

Jag vet inte hur många mil jag har hunnit färdas under Söndagen och Måndagen men om jag säger 200 mil så är det ingen överdrift iallafall.

Igår var jag ledig och gjorde ingenting förutom att bli utringd att jobba idag, så idag har jag fortsatt att göra ingenting, men ska snart börja förbereda mig på att åka till jobbet. Vardagen är här och jag har redan börjat längta bort och börja planera nästa resa, men denna gången med ungarna<3

Metaltown! Part 3

Lördagkvällens vistelse nere på frihamnen kan inte benämnas med andra ord än att det var röjigt, roligt och helt jäkla galet kul!

Vi såg alla banden vi hade tänkt se och den ena bättre än den andra. Favoriterna var inte helt oväntat Sabaton, Dark tranguillity, Bullet for my valentine och In flames.
 

Jag önskade lite mera tryck under kvällen innan, så för att säkerställa äkta festivalkänsla såg vi till att få bra platser ett antal meter längre fram och trycket uteblev inte! Gungande folkmassor, värme(svett!), trängsel, headbangande och hoppande människor, vilket jävla röj!




In flames gav oss chansen att få piren att gunga och det såg vi till att den gjorde:



Otroligt nöjda efter denna kanonkväll fortsatte vi vidare in till stan och tog oss till den officilella efterfesten på Parken. Men jag tror att marknadsföringen inte gått så bra där, då det inte var så fullsatt som vi hade hoppats på. Men nöjda var vi ändå. Efter att får höra ännu mer metal live, fixade vi en taxi hem då benen våra var nära att ge vika, blöta om fötterna och allmänt slutkörda. På hotellet somnade vi först efter att vi sammanfattat kvällen och fått framföra för varanda hur bra vi tyckte att det var.

Note to self:
Next year, ta med styltor eller dom högsta platåskorna jag kan hitta så att jag även kan se och inte bara höra.

 


Metaltown! Part 2

Idag kände jag mig en aning sliten när jag vaknade men efter lite kaffe piggnade jag till och även ilskan ahde släppt, thank gawd.

Omständiga som vi är, så istället för att använda apostlahästarna för färd in till stan som det faktiskt är gångavstånd till, så tog vi pendeln till Frölunda torg för shopping. Med betydligt lättare plånbok och tunga kassar har vi nu tagit oss åter till hotellrummet. Outfiten för ikväll är klar:


Medans vi intar detta:


Ser vi på detta:


Metaltown!

Det började ju mindre bra kan jag säga...
I boden möttes vi upp av ett gäng grabbar som muckade från lumpen, med andra ord hade vi att vänta en mycket livad resa. Halvvägs till Piteå vrålade de ut genom fönstret: "HATA BODEN!!!", "HEJDÅ BODEN!!!" och ett par mindre trevliga ord som jag har valt att inte besudla min blogg med.

I Umeå klev det på ett par som också skulle till Metaltown så kvällen blev riktigt trevlig tillsammans med några burkar öl samt mojito. Så faktiskt så somnade jag sen när vi lagt oss tillrätta. Det kunde jag faktiskt aldrig tro. Persson han sov hela natten utan att snarka. Men däremot...
En muckkille som delade hytt med oss var det sämre med. Jag somnade ganska fort men vaknade lika hastigt när killen ifråga somnade. Han dånade värre än ett gammalt slitet sågvärk. Så jag blev vaken hela natten med andra ord.

Vid tretiden på natten stannade tåget och det stod stilla länge. Efter två timmar började jag förstå att något var galet. När det åter började röra på sig började jag leta efter skyltar för att se var vi kan tänkas vara, har vi passerat Stockholm än?
Efter tjugo minuter kommer så en skylt "Hudiksvall"
VAD I HELA HELVETE?!!!

Mycket försendae fick vi byta till ett X40 tåg i Stockholm för att lindra situationen men vi var ändå inte framme förrens 15:00 och vi skulle ha varit i Göteborg 10:50. Mycket besvikna begav vi oss så till hotellet.

Eftersom att vi missat ett flertall band var det bara att skynda skynda, men vi han ändå sätta oss på terassen och få oss lite färg medan vi intog dryck och tog sen taxi till metaltown. Där headbangade vi tills huvudet lossnade, tappade bort varandra, hittade igen oss och sen "kom vi ifrån varandra" igen, Persson drog på stan, Gustav letade efter mig, medans jag irrande i ilska tillbaka till hotellet. Snedtändning? Javisst!

Statusuppdateringar från igårkväll till idag:

22:31
"Vad fan va det där?"

22:32
"jordbävning!"

22:33
"haha jordskalv upplevt :D"

22:34
"Spriten ner på golvet...räddas det som räddas kan!!"

22:39
"Det sägs att det nyss var jordbävning.. Själv trodde jag det var grannens tvättmaskin.. HAHAHA!"

22:45
"okej??? hjälp! tvn och soffan skakade som tusan och jag satt och kolla jag tänkte: "okej SÅ bra basljud på tvn har jag ju inte, så va fan va det där!?!?" enda svaret ja kom på va: jordskalv. Nån fler som kände det där?! usch va läskigt hur ska man kunna sova nu?! :-S"

22:59
"Det som de har skrivit om på VF (att det inte är något skalv) avser ju den lilla skakningen som skedde en timme innan... Iofs flaggar de för nya sprängningar men... om de sprängde så att det kändes till umeå, kan det inte båda gott!"

23:13
"Det DÄR va inte ok! Skakade kraftigt i benen när vi va ute o gick...."

23:41
"ca magnitud 3 tydligen"

För 11 timmar sedan
"Jag var inte ensam om att bli skraj av skalvet iaf som tur va ;)"

För 10 timmar sedan
"tycker fortfarande det var läskigt med jordbävningen igår kväll.. hua. Skänker en tanke åt dom som råkar ut för starkare såna på andra ställen :S"

För 7 timmar sedan
"Det var inte första gången man fick känna av en jordbävning, men lika fullt fattade man inte vad det var:-)"


Träningsvärk och morgonyoga

Imose var det inte trevligt att vakna upp till barnaskrik. Hela natten har hundarna trängts med mig, de krypt under täcket, ut ur täcket, fram och tilllbaka, tvärs över, på mig, på täcket, så sovit gott har jag verkligen inte gjort. Ilona vaknade vid halv nio och jag kände mig mer levande än död när jag tvingade mig upp. Vädret är grått och trist, en såndär dag då det känns som att jorden kommer gå under.

Redan när jag vaknade hade jag börjat få träningsvärk och det eskalerar...
För att mjuka upp lite har jag tagt fram min dvd med yogaövningar och kört ett pass. Men det blev inte bättre, hua så ont jag har och hur mör jag känner mig. Varenda muskel i överkroppen känns som gelé. Skönt på samma sätt för då känns det som att man gjort något, men mindre skönt på ett annat, det gör en trött. Som att vädret inte var nog.

Idag ska jag börja rota fram grejor så att vi akan börja packa. Men det jävliga är, att jag har redan tappat bort Majas vaccinationskort. Jag fattar inte vart den är! Jag fick den ju i Fredags men nu är den borta, spårlöst. Det är helt otroligt vad grejor kan försvinna när man behöver det som mest. Jag får leta vidare, så hittar jag nog den tillslut, värre vore det ju annars...

I wish i was fit...

Lite sent påtänkt nu kanske i och med att vi åker på torsdag, men jag vill verkligen vara fit till Metaltown. Nu lär det ju knappast hända men jag har ju börjat iallafall.
I förrgår var jag och Gustav och sprang en vända och igår hade jag lite träningsvärk så det fick bli en vilodag, men idag fortsätter vi. Så nu har jag just kört ett tufft pass med min Personal trainer. Verkar dessutom som att jag sträckt mig, HAHA!
Imorgon kommer jag ha träningsvärk igen, fan vad härligt:-)


Före det var det grillfest på dagis, så där har vi varit en stund. Ilona brydde inte sig det minsta om att hon inte hade galonisar utan hon ställde sig på knä i en vattenpöl för att köra med en lastbil. Innan vi hann fram för att lyfta bort hon så reste hon sig upp bara för att sätta sig mer bekvämt mitt i pölen. Så det fick bli ett klädombyte där.
Tråkigt att Sven inte kunde vara med, jag tror han hade uppskattat det. Jag tror att alla familjer var där för det var en hel del folk.
Vi grillade korv och fikade och vi föräldrar har skramlat ihop lite pengar var, så att fröknarna skulle få sig en sommarpresent i form av en ordentlig ost & kex-korg.

(Det där med att ge fröknarna presenter är lite emot mina principer då jag anser att de har lön som alla andra, och bemötandet mot oss och våra barn ska inte hänga på om vare sig de får en present eller inte. Det är ett arbete som de utför, och som vi betalar för. Ja, jag skulle faktiskt kunna diskutera detta till leda.
Men nu var det så att Gustav ville lägga en slant och det måste han ju då göra det, det är ju upp till honom.)

Nu känner jag mig färdig för idag så nu ska jag sätta mig tillrätta och bara fortsätta med mitt handarbetande.


En provocerande början på sommaren.

Vi fick ju där en försmak av sommaren i maj, en helg med sol och värme som inte annat kan kallas än för bikiniväder. Jag fick årets första riktiga solbränna men det sved inte det minsta, utan det gav bara enorma förväntningar om sommaren som skulle komma, sol...värme...bad...drinkar.

Men sen svalnade det av, ja nästan så att det frös till is.
Några frostnätter har vi haft och det har blåst och blåst och blåst de dagar det ändå varit sol.

Helgen som varit har det ändock varit varmare, men inte tillräckligt för att ta av sig jackan ändå.

Men nu är vi tillbaka på ruta ett. Solen är så långt bakom molnen att man kan undra om den alls finns. Värmen finns då inte, det har jag fått klar för mig när jag gick ut i jeans och fleecejacka med hundarna i morse och frös ändå. Och jag är icket av den frusna sorten.

Så den här sommaren kommer bli allt annat än den man drömt om. Helgen i maj var enbart där för att provocera, för att retas och säga "Det här är vad ni skulle kunna få, men det kommer inte hända, lång näsa åt er!"

Ränniga Söndag

Det sista på köket behövs fixas snarast, så idag har vi haft ärenden in till stan för att hitta prylarna till detta. Men tyvär fann vi inte det vi sökte trots att vi besökte både Coop bygg och Byggmax.
Men istälet för att åka hem direkt, tog vi nån tur på en blomsteraffär, in til stan och snurra på affärer och avslutade med att åka till Stackgrönnan och ta en räkmacka. Som vanligt var det mycket folk och det är ju inte så konstigt med tanke på vilka herrans goda och stora mackor de gör!

En ganska trevlig och solig söndag även om vi inte hittade det vi skulle. Nu är det visst den oh-så-viktiga fotbollen som Gustav ska se, och jag får väl hitta på att handarbeta eller något och invänta bättre tider.

Bullbak och Lenkmiss

Vaknade alldeles för tidigt imorse och för att sonen skulle slippa den jobbiga väntan på att pappan skulle hämta honom, och ja, väntan är ju jobbig för oss med, men på ett betydligt annat sätt. Bara sitta och vänta på att han ska åka ifrån oss liksom. Ingen rolig väntan...
Ja, för att slippa väntan ja... Jo, så då satte vi igång ett bullbak.
Fyrdubbel sats borde väl räcka ett tag?
Tjena.

Det blev fyra påsar. Väldigt konstigt recept skulle jag vilja säga, rimligtvis borde vi ha påsar i tusental nu.


Nåja, bullarna blev fina och goda, men Sven hann aldrig smaka innan pappan kom och for med honom. Sven var ju så glad att se honom så han verkade inte bry sig iallafall.

Som vanligt känns det onaturligt tomt, men ska få besök av käraste Ingela så då kanske jag kommer på andra tankar förhoppningsvis.


Kokt kyckling till middag!

Nu har Maja fått sin spruta och hon sa inte ett endaste knyst. 300 kronor fattigare blev jag, jag knep igen men muttrade mycket surt inombords.
Sen knallade jag vidare för att hämta ut mina linser, ungefär sex gånger så dyrt blev det, inombords sa jag en lång ful ramsa med dom fulaste ord ni hört. Sen skjutsade jag Gustav till jobbet och for hem.

Solen sken ute och det blåste inte så våldsamt mycket så jag satte mig i solen en kvart medans barnen sussade i bilen, sen gick solen i moln. Oväntat? Icket.

Molnen blåste bort just precis när barnen vaknade, och sola är ju då uteslutet. Vad hittar man på istället då?
Ja, kanske kan man vattna blommorna och tvätta bilen? Jajjomensan det var just vad jag gjorde det!
Jag tog mig an att tvätta av den, helt utan tjat och bråk och ännu mera tjat. Det borde bli en glad överaskning till Gustav när han kommer hem. Om han märker något vill säga...

Som den husmor jag är har jag även tinat en gödkyckling och satt den i en stor kastrull med tre lagerblad, tio vitpepparkorn och några nejlikor och några liter vatten. Det ska nu koka en timma, sen ska jag stycka och göra stuvning och koka ris. Och sen har vi oss currystuvad kyckling.

Tänk vad lycklig Gustav är som har mig!

Men vad har hänt? Har jag gått och skaffat mig ett IRL-liv?

Ja, det kan man verkligen fråga sig, eftersom att jag inte suttit och skrivit en massa strunt här och överallt. Man faktiskt så är så inte fallet. Bortsett från i Tisdags då Sarah var här och hälsade på med ungarna(skittrevligt, borde ske oftare!) så har jag suttit och gjort- ingenting. Jag har knappt handarbetat ens.
Då är det illa.

Men så har jag ju sommarlov sen, då får man slöa.
I måndags fick jag mitt schema inför sommaren och såklart är jag glad över att få jobba mycket(cash!) men varje dag kanske inte var riktigt det jag hade önskat mig. Men jag är glad att jag har något jobb alls. Även om jag nu kommer vara där varje dag.

Nu inväntar vi karln i huset(bilen) så att vi kan fara in till stan och till veterinären. Maja måste vaccineras annars får hon inte bo på hotell. Eller hotell och hotell...
Åke och Maja behöver husrum medans jag och Gustav(och Persson) är och gör Metaltown osäkert, vi kan ju inte lika gärna lämna hundarna ensamna i huset i fyra dagar, kan ju hända att det då ätit upp hela skafferiet, gjort sina behov allt annat än på toaletten och rent allmänt rivit ut och sönder allt och överallt. Not so safe.
Jaja, och så var det ju det där med att de kommer känna sig ensamna och oroliga...
Så jag har bokat hundpensionat för dem, kostar lika mycket som ett hotell så jag förväntar mig att de kommer få det lyxigare än hemma.

That´s the plan of today!


Sanning att säga:

Så har jag inte idats skriva något, har inte direkt havit något intressant att säga heller.

Helgen har inneburit full rulle från morgon till kväll. Lördag morgon tokstädade jag och Gustav halva huset, rensade upp ordentligt i rummet innanför köket så där går det att vara nu också. Josse och Micke dök upp innan vi var klara men det är som det är. När vi fått i oss kaffe lunkade vi ner på byn och kollade vad som skedde och där blev vi kvar ett tag.
Det var knallare(mest loppis), dansuppvisning, nån slags utställning av raggare/gammelbilar, brandkåren var där så man fick kika på dem och deras mojänger. Hopptält fanns och det var alla sorters tävlingar igång.


Och Sven smakade sockervadd för första gången:

Men han gillade det inte, så jag och Josse delade på den istället.

Väl hemma startade grabbarna upp grillen och satt ute i regnet och snackade skit om oss kvinnor. God mat, mojito och cosmopolitan blev kvällens avslutning.

Söndagen gick vi en långpromenad till badstranden där hundarna fick springa lösa ett tag och Sven och Ilona fick busa, hemma tog vi en tur genom hembygdsgården där det var nationaldagsfirande.
Josse och Micke packade sen ihop och for hem och vi svidade om och for på Vides ettårskalas i Ursviken. Valpkursen som började klockan fyra, var jag tungen att anmäla frånvaro till då tiden inte riktigt räckte till. Kändes lite synd då vi hade behövt vara där, men klart man hellre går på kalas! 
Hemma igen var det två speedade barn och två trötta föräldrar, precis som det brukar vara efter kalas.

Det var helgen det, och måndagen? Ja, då jobbade jag, åkte in till stan och hämtade mina skolarbeten och sen tog jag och barnen en tupplur på soffan. Och sen hände inte så mycket mer.

Nytt till köket!

Förra veckan kom Gustav hem med det här:


Och den passar ju perfekt till vårat nya kök:-)

Gårdagen var ett enda stort kaos

Ibland är man ofantligt naiv.
Det är ju inte så att jag fått två ungar slängt i famnen på mig helt utan förvarning, jag brukar säga att jag är van. Men hur van jag än är, så inbillar jag mig att jag kan ha en mysig innedag med barnen när allt ser så trist ut på himlen, och allt man vill är att kura ner sig under en filt och glo på film hela dagen.

Men välkommen till verkligheten Johanna!
Nej utan dagis blir barnen helt galet rastlösa och gör inte annat än bråkar, de bråkar med varandra, med mig, med hundarna. Och det ska gråtas och gormas om vart annat. Innan lunchtid var jag då helt slut och önskade bara att Gustav skulle komma hem och att dagen skulle vara över.

Jag som har så fina barn som tycker så mycket om varanadra, som sällan bråkar. De brukar mest busa och kramas och pussas och Sven brukar vara så snäll och hjälpa henne när det går fel eller när hon inte kan. Men inte igår.
Nej igår var ett enda stort kaos.

Så idag fick de fara på dagis och nej, jag har inte ångest över det.
På dagis får de leka av sig och slipper vara så vansinnigt uttråkade, det får riva och härja bra mycket mer än hemma, så ibland kan jag nästan tycka att de har det bättre där.

Idag måste vi hinna städa och få det fint. Pedantparet Josse och Micke ska komma hit och hälsa på, och fick de se hur det egentligen ser ut här hemma så skulle båda falla i koma av chock. Så om vi städar så fint vi bara kan och riktigt anstränger oss kanske vi kan välkomna dem med klyschan "Ursäkta röran, men..." och det förlåter oss.

Och sen är helgen totalt fullbokad. Torgfesten med aktiviteter under dag och afton, besök av Josse&Micke som sagt, förhoppningsvis grilla. Har även bjudit Ingela så vi hoppas hon har tid med oss. Sen är vi även bjuden på barnkalas på söndagen och avslutar väl det hela med att stressa till valpkursen som vanligt.

Kommer bli en kanonhelg!

I wonder...

Idag regnar det ute och det var meningen att vi skulle ha avslutning idag med klassen i historia och gå och fika, men vaknade lite för sent för det, så de fick helt enkelt utebli.
Och eftersom att det inte blir något mer idag, skola alltså, så får barnen vara hemma de med. Känns faktiskt rätt mysigt att bara strunta i allt dessa regniga dagar och bara vara hemma och mysa...


Well i´m back now...

Har varit borta i helgen som ni kanske märkt, sen har vi kommit hem igen och jag har inte idats skriva något, stackars er.
Nåja.
Vardagen är här igen med skola, dagis och jobb.


Gammelmormor, Josse och mina kläppar!
En riktig krutgumma är hon och ingen är så bra som hon, hon skojar och berättar historier, visa bilder på människor vi inte känner och vill helst göra allting själv utan hjälp. Hon hade planterat en massa blommor i krukor så  jag fick lite skott av henne att ta hem, kändes bra för alla mina blommor har kolavippat, dessa ska jag vårda bättre.


RSS 2.0